Kaotiskt liv med småbarn

Jag har en gammal kursare som på Facebook lägger ut de mest fantastiska redovisningar om hur kaotiskt deras småbarnsliv är.

Och visst är det befriande att läsa om andra som inte hinner städa, plocka fram adventsljusstaken, som försöker åka på mysig julmarknad med barnen vilket slutar i katastrof - och hon delar dessutom med sig av en bild på sitt stökiga kök!

Vi var många som delade med oss om att våra barn inte heller badat på flera dagar, inte köpt julklappar och hade ingrodd gröt på spisen. Och hon kände sig lite bättre till mods!

Själv har jag glömt att äta lunch två dagar i rad. Här är utsikten från där jag sitter nu

Snabbt julgodis

Om man är ute lite sådär i sista minuten så kommer här två snabba och superenkla recept på julgodis. Dessutom passar de bra att göra med barn!

Till vänster har vi

Kryddnötter

• Vispa upp 1 äggvita
• Rör ner 1 dl socker
• Rör i 1 tsk av ingefära, kanel och kardemumma
• Häll i blandade nötter och rör om så att alla blir täckta
• Strö ut nötterna på en plåt och rosta i ugnen på 200 grader i ca 10 min

Till höger

Snöbollar (kokostoppar)

• Vispa 2 äggvitor till skum
• Rör ner 1 bruk kondenserad mjölk
• Ha i lite vaniljsocker/vaniljpulver/vaniljessens
• Rör i ca 500 gram riven kokos
• Forma till bollar och lägg på en plåt
• “Torka” i ugnen ca 12 min på 175 grader
• Om man vill kan man doppa botten i mörk choklad eller hela i vit kanske. Vi låter dem vara så att de liknar snöbollar mer.

Visdomar

Ibland slår det en...

Juletid. Väntan och förväntan

en vecka kvar till julafton och så mycket som ska hinnas med. Eller? 
Och allt fint vi ska hinna njuta av också! Det kan bli en press bara det. 

Ibland är dock tre medvetna andetag allt som behövs för att vi ska stanna upp tillräckligt för att ta in det vackra omkring oss och kunna fokusera på det som är viktigt för just oss.

För det är inte alltid så lätt. När livet rullar på och adventstärnorna ska upp, glöggen ska inhandlas, lussebullar bakas och allt vad det är som ska göras. Plus allt det andra i vardagen.

Vad är det egentligen som ska göras?

All denna förväntas om hur det ska vara och vad som ska göras. Och hur det ska kännas! Var kommer den egentligen ifrån? Och behöver vi göra allt? Behöver det vara perfekt?