Om hur man kommer nära varandra som familj

Jag är verkligen inte teknikfientlig –men allvarligt?

I går i metro läste jag en artikel om hur familjer kan komma nära varandra med hjälp av teknik. Det är tydligen tips från Vi i Villa. Det sista rådet lyder:

Jobba från tv-soffan

8 Fundera över smart­phone, läsplatta eller lätt dator. Då kan du sköta tråkiga jobbsaker samtidigt som du är med i TV-soffan.

Foto: Urban Brådhe hämtad från www.metro.se

Detta måste jag ifrågasätta starkt! Att inte vara närvarande när man umgås med sina barn (eller någon för den delen) för oss knappast närmare varandra, utan snarare tvärt om. Går er barn på det? Min dotter puffar i alla fall till mig varje gång jag försvinner iväg i tanken när vi tittar på samma Pippi-avsnitt för hundrade gången. Hon vill att jag ska uppleva det vi ser tillsammans med henne. Hon vill inte ha bara min fysiska närhet utan även min totala uppmärksamhet. Att vara tillsammans och vara varandra nära innebär att vi också delar upplevelser, att vi är närvarande i det som sker. Det är så vi kommer nära. Det är så vi blir en familj. Inte bara personer som lever bredvid varandra.

Jag köper absolut att man inte alltid kan vara helt fokuserad, inte alltid helt närvarande då det faktiskt finns tråkiga jobbsaker att sköta. Men att ge detta som ett tips på hur man kommer närmare varandra som familj var riktigt dumt tycker jag.

Pysseltips

Jag vill rekomendera en blogg som är proppfyld av inspiration för att pyssla med barn - Odlingspyssel!

Titta, njut och låt dig inspireras. Marika har delat in bloggen efter olika högtider och årstider så det är lätt att vilket slags pyssel man är ute efter. Just nu fylls bloggen på med alla hjärtansdagspyssel.

Att gå upp i vikt under graviditeten

Vad som är vettigt att gå upp i vikt när man är gravid verkar inte vara så enkelt. Vissa böcker säger si andra så. Hollywoodstjärnorna går upp några kilo är och är tillbaka som size zero efter några veckor. Folk omkring mig har gått upp både 25 och 30 kg. Samtidigt hör man att det inte är så bra att gå upp för mycket. Att banta är livsfarligt för barnet.

Jag blir j*ligt upprörd när en gravid kompis berättade att deras barnmorska sagt att det är bra att gå upp 4-5kg sammanlagt under graviditeten. Hon sa att det var väldigt dåligt att gå upp över 10kg. Att bara ett barn kan väga 4-5kg vid förlossningen verkar inte ha slagit henne? Hur kan man ge sådana råd i en så vikt-hysterisk tid som vi lever i?

En magisk siffra verkar vara 12,5 kg. Det är också dumt att rekommendera ett så töntigt decimaltal tycker jag. Jag gissar att det är någon slags medelvärde man har räknat på.

bild: growing people

Enligt sidan Growing People (som är faktagranskad) har man räknat att:

barnet väger 3300 gram

moderkaka, fostervatten med mera 3050 gram

bröstkörtlar 400 gram

extra blod 1200 gram

resten av kroppen 5200 gram

Men vi funkar ju olika och en del barn väger mer, andra mindre, vissa får mer fostervatten etc.

Sjukgymnastmaken frågade sjukgymnasten på specialistmödravården vad forskningen egentligen säger. Han fick fick veta att enligt den senaste forskningen ökar risken markant för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning, högt blodtryck med mera vid en viktökning på mer än 18 kg.

Men även det varierar beroende på vad du vägde innan, kostvanor etc.

Kanske är det där rekommendationerna ändå borde ligga? Ungefär "Det är bra att inte gå upp mer än 18 kg då det ökar risken för komplikationer under graviditeten."

Vad säger ni?

Trotsålder?

Känner du igen det här?

Så fort barnet upplever tvång eller dominans, lägger det i backen och det allra minsta kan leda till viljekamp och gräl. Det kan vara pottan, vilka kläder han eller hon ska ha på sig, maten eller läggdags. När du insisterar, gör barnet motstånd.

Det gör jag! Min dotter är 2,5 år och jag hör också från andra föräldrar med barn i ungefär samma ålder – Ahhh! låter det ofta.

Men varför? Jo, för de är på väg att bli självständiga individer som kan själv. De är egna personer som inte längre behöver oss hela tiden. De vet det! De övar och övar och vill inte att vi ska hindra deras utveckling.

Jesper Juul skriver i Familjekompetens

När barn plötsligt gör klart att de vill klara något själva är det klokaste man kan göra att backa upp dem och erbjuda sin hjälp om de tycker att det behövs.

Men visst är det jobbigt för oss vuxna ibland. “När barnet är i Viljeträningsfasen blir föräldrarna trotsiga” skrev en vän. Så sant!

(klicka på den blå texten så kommer du till en bra artikel från Babycenter)

Oh yes!! You know that it's time to LOVE your Uterus!

Känner du också det?
Haha, det får mig att skratta men så tänker jag att, varför inte!?

Ina May Gaskin har skriver i sin bok Guide to child birth att vi kvinnor ska vara stolta över vår fantastiska muskel - Livmodern! Den är först en liten plutt som får plats bakom blygdbenet och kan sen expandera väldigt mycket för att sedan dra ihop sig igen. Helt otroligt! Hon säger -Om män hade en livmoder skulle de skryta om den.

Här ett klipp med en kvinna som hjälper oss att jobba med livmodern. Ska tydligen vara bra för att "föda fram" projekt, föda barn och hjälpa mot PSM.

Trevlig helg!

Född utan rädsla

Jag läste just en vacker förlossningsberättelse av en kvinna som gått Föda utan rädsla-kurs (den vi erbjuder) och fått den förlossning hon önskat. Så otroligt häftigt!

Klicka på bilden så kommer du dit

3 sätt att leva mer SLOW

Det är lätt att säga – Sakta ner! Se varandra! Lev tillsammans, inte bredvid varandra.

Men det kan ibland vara svårare att veta hur. När livet snurrar på fortfortfort och vi inte vet hur vi ska kunna hoppa av karusellen. När vi inte har tid att tillsammans skapa våra liv utan springer på i egna spår.

Tre förslag på hur man kan göra för att sakta ner:

1. Schemalägg “långsam” tid tillsammans. Precis som träning och annat planeras in kalendern kan även familjetid planeras in. Tid då familjen umgås tillsammans. Leker!

2. Ha roligt! Om det inte är roligt – fundera på om det funkar för er. Gör det till en vana att känna efter då och då. Kanske en gång i veckan? Kanske varje dag? Eller för varje aktivitet du/ni gör? Funkar det här för oss? Har vi roligt? Känns det bra? Om inte är det dags att tänka till. – Vad vill vi? Hur kan det bli bra för oss? Vad kan vi förändra?

3. Skit i andra!

Ja, jag menar verkligen det. Strunta i vad andra tycker och tänker. Varje familj måste hitta sin egen väg i de ovanstående punkterna. Jag måste själv påminna mig lite då och då om att andras väg kanske inte är den bästa för mig. Och att den väg de väljer säkert är helt rätt för dem. Även om den inte passar mig.

 

Foto: Eva Grape Ersson

Bilden av förlossning

Den bild vi har av förlossningar idag är ganska ensidiga tycker jag. På film ser vi kvinnor vars vatten går på en restaurang och som sedan i ilfart måste föras till sjukhuset där de skrikande blir förlösta medan papporna tafatt står bredvid.

När man är gravid får man ofta höra många historier om förlossningar. Inte bara av de som faktiskt upplevt dem utan från var och en som hört en häftig historia. En häftig historia är inte alltid så fin och stärkande. De är inte alltid de bästa för gravida kvinnor att höra.

Föra ett tag sedan skrev jag på vår FB- sida

Låt oss prata om det som är bra!Jag och många med mig kommer ihåg hur det är att vara gravid och mötas av många ruskiga historier om jobbiga förlossningar. Min gravida vän berättade för mig förra veckan att hon inte bara möts av hemska förlossningsberättelser utan även av personer som berättar om allt det som kan vara jobbigt med föräldraskap. - Ni kommer inte få sova på flera år. - Er relation kommer gå åt skogen.
Det är inte okey tycker jag! Graviditeten är inte rätt tillfälle för det.
Låt oss prata om det som är bra istället! Ge våra medsystrar hopp och tro och kärlek. Låt oss förmedla allt det fantastiska med att få barn!

Två gravida kvinnor kommenterade snabbt – Ja, tack!
Så låt oss!




Problemet:


Lösningen

Veckans: - Mamma ta hand om dig!

Senaste “Mamma ta hand om dig” utgick eftersom jag tog hand om mig!

Vi (lilla familjen) packade in oss i en bil och åkte upp till Dalarna där vi hyrt en stuga. Dagarna gick ett sakta, härligt mak där vi allt annat än stressade. Vad fantastiskt!

En morgon vaknade jag, pigg och utvilad vid 7.30. De andra sov. Jag smög upp och gjorde kaffe och låg sen i soffan och läste i en timme tills de andra vaknade. Åh, så underbart!

Så dagens Mamma ta hand om dig-tips är

Får du en stund för dig själv. Skit i tvätten/disken/städningen/betala räkningar/byta däck på bilen eller vad det kan vara. Sätt dig ner, lägg upp fötterna och njut av din ensamhet en stund! För vi behöver det, vi är värda det och kan tillåta oss det.

Det är okey! Det är okey att inte göra. Det är kanske de mest väl investerade tiden på dagen. För om man tänker på hur mycket mer energi man har sedan, hur mycket bättre man kommer må, vilken ork man har med bildäck som krånglar eller barn som inte vill klä på sig. Då kan man nästan inte avstå från den här tiden av overksamhet!

Ina May’s Guide to childbirth

Den här nyårshelgen har jag läst Ina May Gaskins bok Guide to childbirth. Och vilken bok!

Jag har haft den hemma ett tag då den är kurslitteratur till doulautbildningen jag har tänkt att gå i år men inte kommit mig för att läsa den. Den ser lite tjock ut. Och på engelska. Och mycket text. Men som sagt, vilken bok! Den går knappt att lägga ifrån sig. Det måste vara en av de roligaste faktaböcker jag läst. Men som så mycket annat hänger det så klart på intresse.

Jag är väldigt glad att jag inte bor i USA när jag läser denna bok. Tack och lov att vår förlossningsvård ser annorlunda ut! Trots att den här boken utgår från amerikansk standard och (i stort sett) motsatsen till den kan jag rekommendera boken till alla som ska föda barn, tänker sig föda barn eller på något sätt är kommer i kontakt med förlossningar.