måndag 28 november 2011

Musik ska byggas utav glädje

Jag har tänkt en hel del på Evas sista inlägg. Hur skapar vi en vardag med positiva inslag? Hur gör jag?

Hemma hos oss är musiken ofta i fokus. Mina barn, mannen i mitt liv och jag själv sjunger ofta, jag och mannen i organiserad form (i kör), sonen sjunger i band, dottern spelar fiol på Kulturskolan, vi har ukulele, flöjt, gitarrer, piano, dragspel och munspel hemma. Det händer att vi alla fyra går omkring och sjunger på fyra olika sånger. Vi sjunger också ihop, ofta hemma i köket med sonen på gitarr.

När jag var liten så var jag väldigt noga med att det skulle bli rätt. Mamma satt på min sängkant och sjöng barnvisor, jag höll mig vaken för att kolla att hon inte sjöng fel. Mamma slutade med att sjunga text och nynnade bara, då kunde jag slappna av och somna. Detta med att det måste vara rätt text är fortfarande viktigt. Tänk er då in i vilken situation jag nu hamnat i med en man och en dotter som sjunger lite som de vill. Lite hittepå, liksom. Och som dessutom inte är bekymrade över detta!! Jag rättar dem lite snällt, de sjunger glatt vidare med sin egen text. Meh!!

Nu låter det kanske som att jag är värsta kontrollfreaken hemma, det stämmer nog inte riktigt. Jag kan släppa det. Jag kan till och med roas av det.

Det är ju också väldigt gulligt. Dottern satt härom morgonen och sjöng en sång vid bordet. Jag höll på och fixa frukost och lyssnade med ett halvt öra. Så här sjöng hon Sonja Aldéns vackra sång "För att du finns":

"För att du finns, för att du kan, du driver vågorna från land, du visar njurarna för världen". Sista raden ska vara "Du river murarna mot världen". Dotterns text skapar ju en hel den tankeverksamhet. Hur ser detta ut, när man visar sina njurar? Jag tror jag ska anamma hennes text i framtiden.

Musiken är viktig för mig och min brokiga familj. Den är ett sätt att förena. Den är också ett sätt att slappna av, hitta lugn och ro. Och verkligen en källa till glädje. Vi har inte alls samma musiksmak, men kärleken till musiken är väldigt mycket samma för oss alla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar